Hei!

Jeg fant denne flotte oversikten på nettet!

Problemet er at den er på svensk, og mange ord og uttrykk er vanskelig å forstå. Det beste hadde vært om noen tok seg til til å oversette til norsk og legge ut i samme tråd.

Noen som har kunnskap nok til å oversette denne flotte oversikten? Anbefaler å kopiere teksten over i word før man starter oversettelsen  ;)

Jeg legger den her i en egen tråd i håp om at administrator vil "klistre" den øverst i forumet.

Dette vil i såfall bli et ekstremt nyttig oppslagsverk for alle som grubler på å investere i en varmepumpe. Kanskje ordlisten også kan kompletteres med nye norske ord og uttrykk?


Ordliste & Informasjon: Varmepumper


Uppbyggd med hjälp av forumets kompetenta besökare!

Hittar du felaktigheter i ordförklaringarna? Tveka inte att lämna synpunkter.
Detta är endast en översikt och Värmepumpsforum ansvarar ej för ev. fel i texterna.


Ackumulatortank
En välisolerad tank som används för lagring av uppvärmt vatten. En eller flera värmekällor kan kopplas till samma tank. Kan användas för att minska antalet starter av VP.


Aktiv effekt
Den effekt som kan bli nyttig och användbar. Det är den effekt mindre förbrukare betalar för. Avser el. Se även reaktiv effekt.


Aktivt djup
Djup i bergborra under grundvattennivån. Den del som ger värme till era värmepumpar. Undantag finns när man har djupa foderrör, vanlig mark leder värme sämre än berg, varför det djupet inte kan räknas med helt.


Aktiv kyla
Vid stort kylbehov då passiv kyla inte är tillräckligt
kopplas aktiv kyla in. Kompressorn startar då och den producerade
kylan cirkulerar till husets distributionssystem och värmen
cirkulerar ut till mark-/bergkollektorn. Se även passiv kyla.


Ampere
Enhet för strömstyrka. Har beteckningen A.


Anmälan Ansökan
Det är fastighetsägaren som skall ha inhämtat nödvändiga tillstånd från Miljö- och Hälsoskyddskontoret innan arbetet påbörjas.


Avfuktning
Sorptionsavfuktning arbetsprincip: Fuktig luft passerar genom en rotor, där rotor materialet tar upp vattnet, och luften blir torr. En mindre luftström passerar först en värmare och sedan rotorn där vattenpartiklarna rycks med, och den våta luften föres ut i det fria. Rotorn roterar långsamt med hjälp av en drivmotor. Lämplig metod i tex krypgrunder.
Kondensavfuktning Arbetsprincip: Fuktig luft passerar en kall yta skapad av ett kylaggregat. Vattenånga kondenserar och leds till avlopp. Den torkade och nedkylda luften blåses vidare över kylanläggningens varma kondensor, varefter den, varm och torr återledes till rummet. Lämplig i miljöer där temperaturen överstiger +10 grader.


Backventil
Ventil som tillåter flöde i endast en riktning.


Belastningsvakt
Belastningsvaktens (strömbegränsning) uppgift är att bryta bort tillskottet vid
för hög belastning på husets huvudsäkring.


Bergvärmepump
En bergvärmepump hämtar sin energi från en bergborra. Borrhålet får inte vara underdimensionerat, det aktiva djupet avger värmen (aktivt djup är från den nivå det står vatten i hålet och ner). Tillståndspliktigt.


Biyta
Även kallad biarea. tex. källare, del av sluttningsvåning. Standardiserade mätregler finns. ex. se länk nedan.
http://www.rsv.se/broschyrer/389/38905_del4.pdf
Uppvärmd yta används ofta vid dimensionering av värmepumpar.


Blandningsventil
Ventil för inblandning av kallvatten i tappvarmvattnet för att undvika skållning. Monteras på ventilpaket med avstängningsventil, backventil, säkerhetsventil och blandningsventil. Den kan även monteras "separat".


Boyta
Även kallad boarea, helt enkelt ytan innanför ytterväggarna ( i en modern villa), med undantag för biarea. Standardiserade mätregler finns. ex. se länk nedan.
http://www.rsv.se/broschyrer/389/38905_del4.pdf
Uppvärmd yta används ofta vid dimensionering av värmepumpar. I energikalkylen hos konsumentverket används dock bo- och biyta. Se energibehov.
http://www.energikalkylen.konsumentverket.se/


Borra
Bergborra. Se energibrunn.


Brine, köldbärarvätska, sprit
Vatten/sprit (vanligen) blandning, frysskydd, normalt 30% sprit och resten vatten, Det förekommer även anläggningar med s.k. pottaska, som uppges leda till något större värmeinnehåll/liter vätska p.g.a. högre densitet.


Bruksarea BRA
Den area av huset som begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida.


Brunnsarkivet
Information om befintliga brunnars beskaffenhet. Lag på att alla brunnar ska anmälas hit!
http://www.sgu.se/


Bruttoarea
Arean som begränsas av ytterväggens utsida.


Bypass
Bypass möjliggör cirkulation i sekundärkretsen även om styrventilen till primärkretsen är helt stängd.  Vid VP drift bör dock högt flöde säkerställas. Temperraturstyrning bör ske med en rumsgivare kopplad till VP, ej genom strypning/shuntning i golvvärmekretsen eller radiatorkretsen.


Byggnadsarea
Den yta som byggnaden upptar på marken.


Börvärde
Börvärde är den temperatur som behövs på framledningen till radiatorkretsen för att uppnå värmebalans. Börvärdet varierar kraftigt med utetemperaturen. Dom flesta värmepumpar jobbar med intermittent drift (on-off), pga av detta kommer verklig temperatur (Är-värdet) att variera kraftigt. Men genomsnittliga ärvärdet över tid  skall vara lika med börvärdet. se även värmekurva.


Certifierade brunnsborrare
SGU har tagit fram en kravspecifikation och ett utbildningsmaterial för certifiering av landets brunnsborrare. http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi_samhalle/brunnar/cert_brunns-borrare.html


Cirkulationspump
En eldriven pump som cirkulerar vattnet i ett vattenburet värmesystem eller annat medium i ett rörsystem tex brine på "kalla" sidan på en värmepump.


COP
COP är en förkortning av den engelska termen "Coefficient Of Performance". Översatt till svenska ungefär "Prestandakoefficient". COP är ett mått på bla en värmepumps effektivitet. Värdet fås fram genom att dividera den effekt pumpen ger ut med den effekt den förbrukar. Exempelvis om en pump ger 10kW värme ut och förbrukar 3kW el så blir COP 3.33. En låg framledningstemperatur och hög temperatur på kollektorsidan höjer COP mycket kraftigt, COP vid optimala förhållanden kan överstiga 6! se även konvertering.


Delta T
Temperaturskillnaden (Delta T) mellan stigarledning och returledning. Kan avse hela radiatorkretsen eller en enskild radiator/slinga, och temperaturskillnaden på kollektorns stig och retur (kalla sidan) även kallad brine.


Delta Pv
Delta Pv tryckfall (över ventil).


Driftcykel
Vid vp drift, den tid det tar för vp att efter start uppnå värmebalans och därmed stoppa. Vid varmvattendrift, den tid det tar att ladda varmvattenberedaren.


Dubbelmantlad tank
Tank med dubbla väggar där mellanrummet används för värmetransporterande medium. Se även förrådsberedare.


DUT, dimensionerande utetemperatur
Används vid dimensionering av värmesystem. ex se länk
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php/topic,2048.0.html


Effekt
Effekt uttrycks i enheten watt (W), eller vanligare, kiloWatt (kW) i värmesammanhang. Effekt är ett mått på förmågan att överföra energi. Ju högre effekt desto mer energi. Jfr exvis en 25W och en 75W glödlampa.
1 Ws = 1 Joule=1 Nm
För att höja temperaturen på 1 kg vatten med en grad behövs  ca 4186 Ws eller 0.0012 kWh.


Effektbehov
Effektbehovet är det antal kW som måste tillföras för att bibehålla exvis 20 graders inomhustemperatur vid den lägsta utetemperatur (DUT) installationen är avsedd att klara. Effektbehovet räknas normalt fram mha energibehovet och var i landet huset är beläget.


Effektberäkning
För avgiven effekt finns uppgifter hos flertalet tillverkare av radiatorer och golvvärme. Schabloner används ofta vid dimensionering, vid VP drift är det lönsamt att öka radiatorytorna ytterligare. Vid golvvärme måste hänsyn tas till golvmaterialet, höga yttemperaturer kan skada ytskiktet. Uttorkningen blir mycket kraftig i ytskiktet. Viktigt se konvertering.


Effektenheter
Effekt är energi per tidsenhet
Effekt anges i watt (W)
1 kW (kilowatt) = 1 000 W
1 MW (megawatt) = 1 000 kW
1 GW (gigawatt) = 1 000 000 kW


Effekttäckning
Effekttäckning är ett mått på hur stor del av effektbehovet som klaras av värmepumpen utan tillskottsvärme.


Elvärme
Har man direktel tillförs all använd energi huset som värme.
Vattenburen värme med elpanna ger små förluster i praktiken försumbara. Intresserad av konvertering till värmepump, se konvertering, ytjord- berg- och luft-vatten värmepump. Tycker ni det är för dyrt titta på Luft-luft värmepump


Energi
Ett abstrakt begrepp som följer termodynamikens lagar. Energi kan varken produceras eller konsumeras, utan endast övergå från en form till en annan.

Energi är effekt som en funktion av tid, eller effekt*tid. Energi mäts i enheten wattimmar (wH), eller vanligare kiloWattimmar (kWh). För att hålla en 60W lampa lysande i tio timmar förbrukas alltså 0.6kWh.
För att höja temperaturen hos 1 kg vatten med en grad behövs  ca 4186 Ws eller 0.0012 kWh


Energibehov
Det antal kWh som ett hus förbrukar för uppvärmning och varmvatten under ett år kallas för energibehov. Energibehovet för en fastighet måste man veta när man ska dimensionera en värmepumpsanläggning. Många har bra koll på historisk förbrukning. Men har man just köpt huset är det svårare. Tidigare ägare hade säkert andra levnadsvanor, går man på såna siffror kan anläggningen bli för klent dimensionerad. För villor använder man sällan noggranna teoretiska beräkningar. Länk till Konsumentverkets energikalkyl nedan.
http://www.energikalkylen.konsumentverket.se/
Även den här länken kan kanske ge en uppfattning om energibehov
http://www.booenergi.se/kundinfo/forbrukning.htm


Energibrunn
Borrning av en energibrunn (bergborra) utföres i Ø 110- 140 mm i diameter genom ev. ytlager av jord ned i berg. Borrhålets djup beräknas efter den energimängd som din värmepump är beräknad för och som krävs för uppvärmning av ditt hus. Man pratar om två olika sorters djup, aktivt djup och totalt djup. Aktivt djup är de meter som är vattenfyllda i borrhålet, det är endast den delen som ger dig värme! Totalt djup är från markytan till botten på borrhålet. Hög temperatur från borran ger högre COP på värmepumpen. Det kan av lönsamt att "överdimensionera" av detta skäl. Energibrunnens djup måste ökas om man har golvvärme även vid konvertering till radiatorer kan det behövas. Se konvertering, ytjordvärme och aktiv djup.


Energienheter
Energi är effekt gånger tid
1 Wh = 1 W under en timme, wattimme
1 kWh = 1 kW under en timme, kilowattimme
1 MWh (megawattimme) = 1 000 kWh
1 GWh (gigawattimme) = 1 000 000 kWh
1 TWh (terawattimme) = 1 000 000 000 kWh


Energideklaration
Mycket omdebatterat förslag om lag på energideklaration av alla fastigheter.
http://www.regeringen.se/sb/d/4687/a/32912


Energimyndigheten
http://www.stem.se/


Energiinnehåll
Eldningsolja EO1 se oljeeldning. Pellets innehåller ungefär 4 800 kWh per ton eller 3 100 kWh/m3. Ved: Det beror på vilken ved, hur man mäter volymen, fukthalt mm. God björkved d.v.s. rak och nästan jämntjock, har ett värmevärde på ca 1000 kWh per travad kubikmeter nästan allt annat har lägre energiinnehåll. Hur mycket energi som kommer huset tillgodo beror verkningsgraden på pannan.
Om man sänker temperaturen på 1 kg vatten med en grad utvinns ca 4186 Ws eller 0.0012 kWh. Se även omvandlingsvärmet.


Energitäckning
Energitäckning är ett mått på hur mycket av husets energibehov som tillgodoses av värmepumpen utan tillskott.


Enheter
Här hittar du det mesta!! http://www.kennethshem.se/Enheter.html#Upp


Ettrörssytem
Även kallat enrörssytem, en rörslinga för distibution av värme till radiatorkretsen. Radiatorerna kopplas i serie. Mera svårstyrt än tvårörssytem, stänger man en radiator påverkas värmen till andra radiatorer. Ett i värmepumpssammanhang sämre distributionssystem då de ofta är av s.k högtemp-typ.
Kan bestå av flera (ofta 2-4 st) paralellkopplade ettrörs-slingor, t.ex en för var sida av huset och för varje våningsplan.Se även tvårörssytem.


Expansionskärl
Behållare som sitter över värmesystemets högsta punkt och har till uppgift att ta upp vattnets volymändring vid temperaturförändringar. Vanligast idag dock slutet expansionskärl, det placeras i pannrummet.


Expansionsventil
För att reducera trycket på köldmediat som kondenserats i kondensorn så får det passera expansionsventilen. Då trycket nu sjunker så sjunker också köldmediats kokpunkt vilket tillåter det att förångas i förångaren.


Fast kondensering
Fast kondensering innebär att värmepumpen värmer ett värmemagasin (vanligen en ackumulatortank) till en i förväg inställd (hög) temperatur. Denna temperatur är under större delen av året betydligt högre än vad som krävs för det värmebehov som för tillfället behövs. Radiatorkretsen kopplas till ackumulatorn via en sk shunt som reglerar ut rätt temperatur till radiatorerna. När temperaturen i ackumulatorn sjunkit till ett lägsta värde startar värmepumpen igen och höjer temperaturen till det inställda värdet. Fast kondensering var tidigare vanligt vid dockning av värmepumpen till el och oljepannor då dessas reglersystem då kunde användas.


Flytande kondensering
Normalt ordnas flytande kondensering så att värmepumpen startar och stoppar "runt" ett av reglerdatorn framräknat börvärde (baserat på utetemp).
Numera används uteslutande sk flytande kondensering  i värmepumpssammanhang. Denna metod bidrar till klart förbättrad verkningsgrad. Eftersom verkningsgraden hos värmepumpen sjunker i takt med att temperaturen ut ökar så strävar man efter att inte producera varmare vatten än vad effektbehovet kräver. I ett system med flytande kondensering arbetar värmepumpen normalt direkt mot radiatorkretsen och ingen ackumulator behövs om vattenvolymen är tillräckligt stor. Nackdelen med flytande kondensering är att varmvattenproduktionen blir lite knepigare men detta uppvägs av den energibesparing som görs. Flytande kondensering används numera även vid dockning då värmepumpens styrsystem ersätter eventuellt existerande shuntstyrning.
Förhoppningsvis kommer så småningom värmepumpar för Vätske/Vatten att ha varvtalsstyrda kompressorer som kontinuerligt ge den effekt som krävs i varje enskild stund. Moderna s.k. inverterstyrda luft/luft-värmepumpar har redan idag den funktionen och det gör att de alltid arbetar med optimalt varvtal samt levererar den effekt som krävs för att hålla huset varmt - varken mer eller mindre.


Fläktkonvektor
En fläktkonvektor är en radiator med fläkt som kan avge en relativt stor mängd värme. För att fläktkonvektorerna ska kunna sprida värmen är det viktigt att dörrarna till rummet där konvektorn står är öppna och att huset har en öppen planlösning. Kan med fördel användas i kombination med värmepump eller annan värmekälla och är ett alternativ om man har högtemperatursystem. Se även konvertering.


Flöde
Flöde kan ses i sammanhanget Energi som ett flöde, en genomströmning som kan vara linjär som i en stråle, cirkulär som i en virvel, bi-direktional som ett sken, eller sammansättningar av två av dessa eller fler. 
I värmepumpssammanhang talat vi om flöde på varma sidan (radiatorkretsen) och på kalla sidan (brine- kretsen). Flödet mäts oftast i liter/sekund.


Formelsamling
Länkar til en sådan  http://www.kennethshem.se/Elektronikhoerna.html


F-ventilation
Fläktventilation där endast frånluftsflödet är fläktstyrt.


FT-ventilation
Fläktventilation där både frånlufts- och tilluftsflödena är fläktstyrda.


FTX-ventilation
Mekanisk ventilation där både frånlufts- och tilluftsflödena är fläktstyrda samt har återvinning av värme i frånluften.


Framledning
Den ledning som levererar det varma vattnet från tex värmepumpen till radiatorkretsen. Framledningstemperatur är den temperatur vattnet har innan det når radiatorn.


Freon
Se köldmedier.


Frikyla
En VP anläggningen kan kompletteras med till exempel fläktkonvektorer för att möjliggöra anslutning för frikyla. Frikyla engagerar inte kompressorn, endast "passiv" kyla från kollektorn överförs till fläktkonvektorn. Fungerar mindre bra tillsammans med ytjordvärme. Se även aktiv kyla.


Frånluft
Luft som förs bort från rum.


Frånluftvärme(pump)
Värmen återvinns från ventilationsluften med en värmepump, för att värma upp huset och för att värma tappvarmvatten. Denna anläggning används vanligtvis vid (mindre) nyproducerade villor. Lägre besparing än exempelvis bergvärmepump eller ytjordvärmepump men också lägre investeringskostnad.


Förrådsberedare
Behållare för tappvarmvatten i korrosionsskyddad tank, som kan vara av plast eller stålplåt. Plåttankarna är vanligtvis emaljerade eller kopparfodrade. Även tankar av rostfritt stål är vanliga. Vattnet kan användas direkt utan ytterligare värmeväxling. Se tappvarmvatten och ackumulatortank.


Förångare
I förångaren övergår köldmediat som nu har lägre tryck efter att ha passerat expansionsventilen till gas. För övergå till gasform  tas värme från köldbäraren som då kyls ned.


Galvanisk korrosion
Rost som uppstår när elektriska strömmar flyter i gränsskiktet mellan metaller med olika elektrovalens (ämnenas specifika spänningsnivå). Det kan vara föremål i t ex aluminium och koppar som ligger mot varandra. Mellan dessa kontaktpunkter kan rost uppstå i samband med att elektriska strömmar passerar.


Geotermisk energi
Värme från jordens inre, exempelvis vulkanisk värme. Finns i Sverige på mycket stort djup, används i princip inte på villaanläggningar


Golvvärme
Värmeavgivningen sker genom strålning och konvektion (luftrörelse). Båda är för sin funktion beroende av en temperaturskillnad, ju större desto bättre överföring.
En metod att värma egna hem, lägenheter eller lokaler utan att använda radiatorer. Golvvärmesystemet kan antingen vara elektriskt eller vattenburet. Är det elektriskt består det av tunna elkablar lagda i ett skikt under golvytan. Det vattenburna systemet består av plaströr som kan vara ingjutna i betongen under golvytan eller lagda i slingor i ett utrymme mellan under- och övergolv. Vattenburna golvvärmesystem är alltid av lågtemperaturtyp och därför mycket lämpliga ihop med värmepumpar men obs! så effektiv att ökning av kollektorn måste till.
Ur energisynpunkt måste golv mot marken värmeisoleras. Dessutom ökar fuktsäkerheten ju kallare marken är.


Golvvärmefördelare
Med golvvärmefördelare kan du centralt justera temperaturen rum för rum med den reglerutrustning som ingår. Vid VP drift ger fasta instrypta flöden bästa driftsekonomi, värmen bör då styras av en rumsgivare kopplad till VP.
Se även Golvvärmeshunt.


Golvvärmeshunt
En golvvärmeshunt är nödvändig där det blir 2 system som ska dockas ihop, t ex radiatorer/Golvvärme. Detta pga av dom olika driftstemperaturer som krävs.


Graddagar
Dagar då utetemperaturen understiger +17 grader, och fastigheten behöver värmas. Statistik tas fram av SMHI varje dag/månad/år, för ett stort antal orter i Sverige. Genomsnittet av tidigare år kallas normalår.
Verklig energiförbrukning skall räknas om till "normalår" vid dimensionering av en
värmepump.


Gradminuter
Även kallad integral. Tex Thermia och NIBE styrs med hjälp av gradminuter. Det sker en beräkning (varje minut) mellan verklig temp (Är-värdet) på framledningen till radiatorsystemet och den temp som datorn räknar fram behövs som medeltemp (Börvärdet). Börvärdet tas fram med hänsyn till vald värmekurva och ev korrigering hos rumsgivare. Se även start- och stopptemp.


Grundvatten
Det vatten som finns lagrat i lösa jordlager och i berggrunden under markytan. Huvudsaklig påfyllnad sker i form av nedsipprande regn och smältvatten samt grundvattentransport från högre liggande terräng. Grundvattennivån kan variera kraftigt med årstiden och även mellan olika år. Det är nivån från grundvattenytan och nedåt som är "aktivt djup" det djup som används vid utvinning av bergvärme.


Grundvattenvärme
En grundvattenvärmepump hämtar sin energi ur ett borrhål i marken, kyler av och återinfiltrerar vattnet i en annan borra. Föroreningar i grundvattnet kan sätta igen värmeväxlaren därför rekommenderas mellanväxling. Tillståndspliktigt.


Hunting
Hunting är när förångaren spottar ut oförångad gas vätska och exp.ventilen inte kan hitta läget. För att ställa ventilen görs enl danfoss guide: Stryp ventilen till huntingen stoppar (endast gas ur förångaren men kanske dålig effekt). Öppna ventilen tills hunting precis uppstår (gas blandat med vätska) Stryp ventilen (medurs) ca 1/4 varv ej hunting men förångaren utnyttjas fullt ut. Är ventilen för mycket öppen kan kompressorn bli vit av frost, och får den för mycket oförångad vätska så kan ventilerna ryka. Är ventilen för mycket stängd fås dålig effekt. (Lättaste sättet att se hunting är med manometer då visaren pendlar ganska markant) Då har man ställt överhettningen. Bubblor i vätskan innan exp.ventilen (om det inte är gasbrist) tyder på dålig underkylning.
Absolut inget för normale VP ägaren att joxa med. Flera har frågat sina leverantörer och fått svaret att det inte ska va några problem med detta.
Citat:
Hunting in the evaporator can be eliminated by the following procedure:
Increase the superheat by turning the expansion valve setting spindle well to the
right (clockwise) so that hunting stops.
Then turn the setting spindle in counter clockwise steps so that hunting again occurs.
From this position, turn the spindle about once clockwise (but only1/4 turn for T /TE 2 valves).
On this setting the refrigeration system will not hunt and the evaporator is fully utilized.
A variation of ±0.5°C in superheat is not regarded as hunting. 


Hushållsel
Den el som används till belysning, hushållsmaskiner och hemapparater, dock ej uppvärmning och varmvatten. Se även spillvärme.


Huvudsäkring
Säkring vilken genom hela fastighetens/lägenhetens strömförbrukning passerar. Se belastningsvakt.


Hydronik
Vetenskapen om vattenburna system för uppvärmning och kylning. Ordet kommer från det grekiska ordet hydor, som betyder vatten.


Hysteres
Ett systems avvikelse i respons till en ökande eller minskande signal.
För Thermia vp: Det värde (temperaturskillnad mellan är- och börvärde) som tvångsstyrning inträder. Då startar eller stoppar vp direkt oaktat värmebalansen (gradminuterna alt. integralen). Detta sker genom att det inställda kriteriet för start eller stopp direkt utan normal gradminutsräkning görs. Om pumpen tillåts reglera på hysteres istället för som avsett gradminuterna då uppnås inte värmebalans och man får onödigt många starter, därför är det av stärsta vikt att detta värde kontrolleras och justeras. På NIBE benämnt VB diff VP och Diff VP-TS, meny 10.

Högtemperatursystem
Uppvärmningssystem vars radiatorer behöver en arbetstemperatur på mer än 55 grader vid den dimensionerande utetemperaturen  (DUT).
Benämndes förr 80-60 system, 80 grader fram vid DUT och 60 grader på returen.. Har man en sån värmeanläggning måste det undersökas noga om den är lämplig/möjlig att konvertera till värmepumpsanläggning! Se även lågtemperatursystem, konvertering och fläktkonvektor.


Imkanal
Frånluftskanal i köket.


Instrypning
Strypning av flöden i radiatorsystem för att uppnå jämn rumstemperatur.


Intermittent drift
Helt enkelt av eller på (on off). Dom flesta värmepumpar jobbar intermittent. Antingen går dom och ger full effekt eller också står dom stilla.


Inverterdrift
Inverter Engelskt ord för växelriktare, DC-AC. Varvtalsstyrning på moderna luft- luft luft-vatten värmepumpar.


Jordfelsbrytare
Kallas även jordfelsskydd. Kontakt som bryter strömmen vid obalans mellan in- och utmatad ström. Det krävs inte mer än knappt 0,1 ampere för att det ska vara dödande.


Kallras
Uppstår då luft plötsligt avkyls, exempelvis invid ett fönster, och då rasar nedåt pga högre densitet. Att tänka på då man konverterar till golvvärme, radiatorerna blandar in den kalla luften mycket effektivt. Med springventiler i fönstren för tilluft, kan det vara direkt olämpligt med golvvärme.


Kavitation
Uppstår när difftrycket över en ventil/strypning är så stort att ett hålrum uppstår en “kavitet” (ni som är snabbfarande sjömän vet). Det orsakar störande ljud i
ventil och rörsystem. För att undvika kavitation ska tryckfallet över ventilen minskas eller det statiska trycket före ventilen höjas.

"komplettering 07-10-21" Trycket bli lägre än vattnets ångtryck. Vattnet kokar då lokalt och övergår i ångblåsor (kaviteter). När dessa kommer in i områden med högre tryck än ångtrycket kan de inte längre existera utan faller samman (imploderar). Implosionerna förorsakar lokala men extremt intensiva tryckstötar. Om detta sker nära en metallisk yta (t.ex. vid pumphjul, pumphus) kan erosionsskador uppstå (kavitationsskador). Kavitationsförloppet ger också ofta upphov till vibrationer och buller.Kavitation är den sammanfattande benämningen för hela det beskrivna förloppet, (hög hastighet - lågt tryck- ångbildning ¬ implosion ¬ erosion).


Komfortvärmepump
En uteluftsvärmepump (luft-luft) som också kan användas för kylning under den varma årstiden.


Kompressor
Den enhet som i värmepumpen höjer trycket på köldmediat som då överhettas och trycks in i kondensorn.


Kollektor
Energikollektor kan fås för berg, mark och sjö. Värme utvinns genom att en vätska (brine) cirkuleras i kollektorn. Brine avger värme till köldmediet. Se energibrunn, ytjordvärme, sjövärme.


Kondensavfuktning
Se avfuktning.


Kondensor
Kondensorns funktion är att kyla ner gasen som hettats upp genom kompression i kompressorn. Vid nedkylningen övergår gasen till vätska samtidigt som värmen växlas över till radiatorvattnet som då värms upp.


Konvektion
Värmetransport genom strömning i luft eller vätska. Konvektor-(radiator), radiator där huvuddelen av energin avges som konvektion (luftrörelse). Se strålningsvärme och fläktkonvektor.


Konvertering
Byte av värmesystem, exempelvis från elvärme och oljeeldning till fjärrvärme eller värmepump. En värmepump har en ur värmesynpunkt unik egenskap, den blir effektivare ju lägre temperatur den får jobba med på värmesidan. I princip inget uppvärmningssätt fungerar så. Det beror på den "lågvärdiga" energi som utvinns antingen ur mark berg eller luft. Vid dimensionering av radiatorsystem är det lönsamt att frångå gängse schabloner!! Större radiatorer minskar den genomsnittliga framledningstemperaturen, det ger högre COP. Ett normalt lågtemperatur radiatorsystem behöver 55 grader fram vid DUT. Vi påstår att det kan va lönsamt att sikta på ett maximalt temperaturbehov av 40-45 grader vid DUT, men dimensioneringen av kollektorn blir då ungefär som vid golvvärme. Se även COP och energibrunn.


Kostnad
Varmepumper og vannbåren varme er en stor investering i fremtidige besparelser og miljøvennlighet. Pristilbud, prislister og kontraktsdokumenter finner du i denne tråden.


Krypgrund Torpargrund
Grundläggning med balkar och plintar, med inspektionsmöjlighet därav krypgrund. Förr grundstenar ofta i granit ibland "kallmurat", oftast putsat kan även vara gjutna balkar. I hus med krypgrunder är det ofta nödvändigt att använda sig av en luftavfuktare för att hålla mögel och svamp borta. Se avfuktning.


Krypgrundsavfuktning
Sorptionsavfuktare är det mest effektiva vid dom låga temperaturer som förekommer i en krypgrund. Se även avfuktning.
I många bostäder finns idag olika problem med dålig lukt och otillräcklig ventilation. Detta resulterar i huvudvärk och trötthet, allergisymtom som snuva och täppt i näsan. Ett annat vanligt problem är dålig lukt. Lukten sätter sig oftast i kläder och möbler, utan att vi märker det själva. Dessa typer av problem kommer oftast från krypgrunder, vindar, yttersyllar, vattenskador av olika slag samt från husens ventilation. Vanliga felaktigheter är för hög fuktighet i krypgrunder och vindar och felaktig balans i ventilationen.


Kv-område
Kv-område är flödesområdet i l/s eller m3/t för fast strypning.


Kv-värde
Kv-värdet är genomströmningsmängden vid en viss strypning (tryckfall) på en ventil, i tabeller vid en viss lyfthöjd på pumpen.

Kvs-värdet
Kvs-värdet anger flödet vid full lyfthöjd, d.v.s. fullt öppen ventil.


Köldbärare
Se brine.


Kylbehov
Se Aktiv, Passiv kyla och Luft/luft-värmepump.


Köldmedier
Olika typer av vätskor som används för att producera kyla i kylanläggningar eller värme i värmepumpar.
CFC, HCFC och HFC.
CFC-köldmedier s.k. "freoner" (bl.a. R 12 och R 502). Innehåller klor och är därför skadligt för ozonskiktet:
- förbud för nyinstallation fr.o.m. 1/1 1995.
HCFC-köldmedier s.k. "freoner" (bl.a. R 22). Innehåller klor och är därför skadligt för ozonskiktet:
- förbud för nyinstallation sedan 1/1 1998
- förbud för påfyllning i befintligt system fr.o.m. 1/1 2002
HFC-köldmedier s.k. "miljövänligt köldmedium" (bl.a. R 134a, R 404A, R 407C, R 410A, R 417A). Innehåller EJ klor:
- inga förbud i dagsläget


Legionella
Legionella pneumophila är en bakterie som kan orsaka legionärssjuka en slags lunginflammation med hög dödlighet! Den kan även orsaka Pontiacfeber som är en lindrigare form. Bakterien finns naturligt i vatten, den förökar sig snabbt vid temperatur kring 40 grader. Mer om Legionella hos Boverket tex.
http://www.boverket.se/cgi-bin2/main.cgi?p=/bygga/milj-ochhlsoriktigtbyggande/legionella/Allmninformationomle.htm
http://www.boverket.se/novo/filelib/nedladdn/legr.pdf
Dom flesta moderna värmepumpar har någon slags "legionellafunktion" eftersom  värmepumpar normalt jobbar med en för låg temperatur för att vara legionellasäker.


Luftvärme
Metod att värma med "överhettad" tilluft.


Luft/luft-värmepump
Luft/luft-värmepumpen hämtar sin energi ur uteluften, energin (värmen) tillförs huset genom en innedel. Alternativ för den som saknar vattenburet radiatorsystem. Kan användas som luftkonditionering på sommaren. Tillståndsplikt i vissa kommuner.


Luft/Vatten-värmepump
En luft/vatten-värmepump utvinner sin energi ur utomhusluft, den ger både uppvärmning och varmvattenberedning. Årsvärmefaktorn blir lägre än exempelvis berg- och ytjordvärme, men investeringen är oftast lägre. Vid låg utetemperatur blir tillskottsenergin hela topplasten kanske inte lämpligaste lösningen i inre Norrland. Ett bra alternativ för den som inte har tillgång till mark eller berg men har vattenburen värme. Tillståndsplikt vissa kommuner.


Lågtemperatursystem
Uppvärmningssystem vars radiatorer behöver en arbetstemperatur på max 55 grader vid den dimensionerande utetemperaturen  (DUT). Dessa värmesystem är mycket lämpade för värmepumpsdrift. Se även konvertering.


Mögel
Mögel- och svampangrepp kan förebyggas och stoppas om omgivande luft hålls under 70 % relativ fuktighet. I hus med krypgrunder är det ofta nödvändigt att använda sig av en luftavfuktare för att hålla mögel och svamp borta.


Normalår
Statistiskt beräknat år med avseende på värden för meteorologiska företeelser på grundval av observationer under en följd av år. Se även Graddagar.


Normbrunn
SVEP´s kriterier för utförande av energibrunn i berg.
http://www.svepinfo.se/normbrunn.php?PHPSESSID=c4b45864439ab51c07e30e34cb88d4ed


Oljeeldning
Eldningsolja innehåller ca 10.000 kwh/ 1000 l.
Men vid förbränning av oljan i en värmepanna
uppstår förluster. Rökgasförluster, förluster pga drag till skorstenen vid stillestånd, och förluster till pannrummet. Om verkningsgraden underskattas för den bef. oljepannan blir värmepumpen underdimensionerad. Årsverkningsgraden varierar kraftigt mellan olika anläggningar, den påverkas av många faktorer såsom status på anläggningen, injustering, rökgastemperatur, sotning mm.
80% årsverkningsgrad (används ibland) och 4 kbm årsförbrukning, ger då 32.000 Kwh i energibehov. Se även Graddagar och årsvärmefaktor.


Omvandlingsvärmet
även fasomvandlingsvärmet, frysvärmet, isbildningsvärmet. 
Ytjordkollektorers effektivitet avgörs till stor del av markens fuktinnehåll. När 0 gradigt vatten fryses till is erhålles en värmemängd motsvarande 92,5 kwh/m3. Nästan lika mycket som om man sänker temperaturen 80 grader på 1m3 vatten.


P
Se tryck.


P-band
På en termostatventil för radiator, p-bandet kan typiskt var 2 grader vid fullt öppen förinställning (fast strypning). Det betyder 2 graders övertemperatur innan termostatventilen stänger helt. Vid ökad förinställning minskar p-bandet.
Se även p-regulator.


P-regulator -reglering
Proportionell reglerförstärkning. Konstanten K brukar kallas för regulatorns förstärkning. Vid 1 i förstärkning ändrar utsignalen från regulatorn lika mycket som ärvärdet förändras i förhållande till börvärdet. Vid 0.5 i förstärning ändras utsignalen hälften så mycket som ärvärdet ändrar i förhållande till börvärdet.
Ex: Mätområde 0-100 grader.
Börvärde 50 grader.
Ärvärde 50 grader
Förstärkning (P eller KP eller K) 0.5
Ärvärdet avviker så plötsligt nedåt p.g.a. yttre förändring med 10%... Nu kommer utsignalen att öka med 5% för att (proportionellt) kompensera för den yttre störning som uppstått.


PI-regulator -reglering
Om det finns en kvarvarandeavvikelse, ett s.k. reglerfel (på värmepumpar en avvikelse mellan är- och bör-värdet), försöker regulatorn att korrigera felet med hjälp av styrsignaler. Korrigeringens storlek och snabbhet kan bestämmas med hjälp av en P-faktor och en I-faktor.
P (förstärkningen) kompenserar enbart proportionellt mot en viss förändring av förhållandet mellan är och börvärde.
I (integraltid) integraldelen ändras (ökar eller minskar beroende på om felet är positivt eller negativt i förhållande till börvärdet) så länge ärvärdet skiljer sig från börvärdet. Beroende på hur "kort" i-tid man ställer så arbetar utsignalen snabbare för att "arbeta bort" den kvarvarande avikkelsen.


PID-regulator -reglering
För att få bra reglering krävs ibland tillgång till ytterligare information felets derivata en uppskattning av felets kommande värde. Genom att låta styrsignalen bero även på felderivatan kan man motverka fel innan de helt slagit igenom i ärvärdet.
Används oftast bara i tröga system, företrädesvis vid temperaturregleringar där stora trögheter finns. (stor "död" massa som skall värmas eller avsvalnas).


Plattvärmeväxlare
En värmeväxlare uppbyggd av ett antal tunna plattor. I olika kanaler, mellan plattorna, strömmar värmeavgivaren och värmeupptagaren, och överföring av värmen sker.  Se även värmeväxlare.


Poolvärme
En växelventil växlar värmebärarflödet mot poolväxlaren när uppvärmning av pool sker. Värmedrift prioriteras före pooluppvärmning pga av poolens större värmetröghet.


Radiator
Det som många i vardagligt tal kallar (värme)element. Avger värme via strålning eller konvektion. Se även termostatventil, låg-, högtemperatursystem och Konvertering.


Radiatorkrets
System som distribuerar värme till olika rum i ett hus. tex ett rörsystem med vattenburen värme.


Reaktiv effekt
Effekt som krävs för att vissa växelströmsapplikationer överhuvudtaget ska fungera (motorer, spolar, kondensatorer, nätaggregat till datorer etc). Denna del av effekten förbrukas inte utan pendlar bara runt i systemet (mellan motor och motorkondensator eller elnätet) och ger upphov till effektförluster. se även aktiv effekt.


Reklamationsnämnd
VPN-Värmepumpbranschens Reklamationsnämnd.
http://www.svepinfo.se/reklamationsnamnd.php?PHPSESSID=c4b45864439ab51c07e30e34cb88d4ed.


Returledning
Den ledning som levererar det kalla (svala) vattnet från radiatorerna åter till tex värmepumpen. Returtemperatur är den temperatur vattnet har sedan det passerat radiatorn.


ROT-avdrag
Regeringen har beslutat om ett nytt ROT-avdrag som ska gälla för arbeten utförda mellan 15 april 2004 och 30 juni 2005.
http://skatteverket.se/broschyrer/322/index.html


Rumsgivare
Till VP en centralt placerad givare som finjusterar vp´s värmekurva vid avvikelser från önskad rumstemperatur. Det ger bästa möjliga verkningsgrad på värmepumpen tex tillgodogörs solinstrålning på ett effektivt sätt på våren. Vid övertemperatur inne vid varmare stoppar den vp helt. Den höjer även temperaturen vid undertemperatur, vilket inte en termostatventil gör om man använder rätt värmekurva. Se även utegivare.


Räknenissar
som vill förkovra sig kan kolla här http://www.kennethshem.se/Enheter.html


Shunt
Att shunta är att parallellkoppla en grenledning.
Shunta gör man i värmesystem för att uppnå en önskvärd temperatur. Ex. en oljepanna har 80 graders driftstemperatur vi behöver 40 grader till radiatorerna, då shuntar man in returvatten för att få 40 gradsr framledning.


Shuntgrupp
Shuntgrupp är länken mellan primärsystemet (t ex en VP med tillhörande varmvattenkrets) och sekundärsystemen (t ex radiatorkretsar, golvvärmesystem).
Genom att shuntgruppen blandar medierna i primär- respektive sekundärsystemet på ett kontrollerat sätt kan man föra över energi (temperatur) men ändå bibehålla rätt driftbetingelser i de olika systemen. Vid VP drift eftersträvar man dock så liten temperaturskillnad som möjligt.


Självdrag
S-Ventilation som innebär att luften förs bort termiskt, dvs att den varma luften som är lättare än den kalla och därför går ut genom frånluftsventiler. Tilluft via springventiler i fönstren är lämpligt. Självdrag fungerar dåligt på sommaren.
En varm skorsten tex av oljeeldning förbättrar självdraget kraftigt och motsatt en kallställd skorsten försämrar ventilationen.


Sjövärme
En sjövärmepump hämtar sin energi ur hav eller sjö genom att en kollektorslang nedlägges på botten. Tillståndspliktigt.


Sorptionsavfuktning.
Se avfuktining


Spillvärme
Spillvärme från apparater och belysning kan tillgodogöras, man kan räkna med att ca 50-60% av apparaternas elanvändning kommer huset till godo. men då gäller det att man kompletterat med en rumsgivare (rumstermostat) som känner av övertemperaturen annars uppnås bara övertemperatur.


Start- och stopptemperatur
En del fabrikat tex IVT styrs med hjälp av start- o stopptemperatur. Styrdatorn räknar fram ett börvärde med hänsyn tagen till utetemp och ev kompensation av rumsgivare. Värmepumpen startar och stoppar vid en bestämd tempdiff till börvärdet. I IVT´s fall vp stopp 2,5 grader över börvärdet och vp start 2,5 grader under börvärdet. Se även gradminuter.


Strypning
Strypning av flöden i radiatorsystem för att uppnå jämn rumstemperatur.


Strålningsvärme
En radiator avger oftast sin energi både genom konvektion och strålning.
Se även konvektion.

Strömningsljud
Strömningsljud kan förekomma på grund av för höga differenstryck över radiatorventilerna. Se även kavitation.


S-ventilation
Självdragsventilation. Se självdrag och ventilation.


Säkerhetsbrytare
Säkerhetsbrytaren ska frånskilja elektrisk anläggningsdel före elektriskt eller mekaniskt arbete och hindra oavsiktlig inkoppling av sådan anläggningsdel. Den ska vara låsbar. Även kallad arbetsbrytare.


Säkerhetsventil
Öppnar oftast på 1,5 bar för värmesystem, används inte om man har "öppet" expansionskärl. För varmvattnet öppnar dom normalt på 8-10 bar. Används även på kallvattensidan ibland.


Takvärme
Elkasetter för takmontage oftast i villor. Stora byggnader kan värmas med takmonterade eller pendlade vattenburna kasetter (strips). Förekommer tex i sporthallar verkstäder.


Tappvarmvatten
Det varmvatten som förbrukas vid tvätt, dusch och dylikt. Se även VVB.


Termostat
Anordning som automatiskt styr temperaturen på en apparat en vätska tex varmvatten eller i en lokal inom angivna gränser.


Termostatventil
Radiatortermostater styr värmeavgivningen från radiatorer. Dock bygger denna reglering på att man kör ut "onödigt" varmt vatten till radiatorerna. Vid vp drift är en rumsgivare att föredra som möjliggör så låg framledningstemperatur som möjligt. Se rumsgivare.


Tillskott/Tillskottsvärme
Tillskott är den energimängd som är beräknad att komma från andra källor än själva värmepumpen. Vanligaste tillskottet är en el-patron monterad i eller i anslutning till värmepumpsskåpet.


Torpargrund
Se krypgrund


Tryck
P= tryck. 10 mvp (meter vattenpelare) är 1 Bar och 100 KPa (KiloPascal).


Tvårörssytem
Vanligaste rörsystemet för distribution av värme till radiatorer och golvvärme. Radiatorerna paralellkopplas. I ett tvårörssytem arbetar alla radiatorer med samma fram/returledningstemp, i värmepumpssammanhang är detta system oftast att föredra då de ofta är av s.k lågtemp-typ. Se även ettrörssytem.


Uppvärmd travbana
Här kan man köra med fullt blås.
http://www.pitea-tidningen.se/index.php?option=&artikel=108141&PHPSESSID=c03ea1a47b0e2dc77d1608f966fdb3c3


Uppvärmd yta
Anges i kalkyler för dimensionering av värmepumpar. Flera tillverkare använder total uppvärmd yta. En del skiljer på boyta och övriga uppvärmda ytor. Att använda boyta rakt av kan va vanskligt, eftersom alla ytor inte räknas tex ytor under snedtak enligt vissa regler. Se boyta.


Utegivare
Känner av utetemperaturen, tillsammans med vald värmekurva tar vp styrdator fram ett börvärde. Man bör dock ha en rumsgivare som kompenserar (finjusterar) rumstemperaturen vid vind, solinstrålning,väderomslag mm. se även rumsgivare.


U-värde
Ett mått på värmeflöde genom t ex fönster, väggar och tak. Lågt U-värde innebär god isolering. U-värde 1,0 innebär ett värmeflöde på en watt per kvadratmeter yta per grad som skiljer temperatur mellan ute och inne, W/m2°C.


Varmvattenberedare
Se VVB


Vattenburen värme
Uppvärmt vatten som pumpas runt i ett rörsystem med radiatorer (element) för att avge värme.


VB diff VP
För Nibe: temperaturdiff när tvångsstyrning inträder. Samma funktion (annan benämning) som hysteres på Thermia. Se hysteres.


Ventilation
Ventilation behövs för att tillföra frisk luft och föra bort förorenad luft. Detta ger en bra miljö att vistas i. Enkla tumregler: Spegeln i badrummet ska vara imfri på en halvtimme efter en dusch, annars är ventilationen otillräcklig. Kondens på insidan av fönsterna kan tyda på för dålig ventilation. Fläktstyrd ventilation kan man kontrollera genom att hålla ett A4-papper mot donen, ett frånluftdon ska kunna suga fast ett A4-papper. Se även s- f- ft- ftx-ventilation.


Ventilationsfunderingar
"låt nu vetenskapsmännen, hygienikerna gifva klart besked öfver hvad de fordra, ställ sedan tillräckliga medel till teknikens disposition, förmå arkitekt och byggherre att lämna den plats och det utrymme som erfordras för inrymmande af erforderliga apparater, luftkanaler m.m. och se sedan vidare till att alla de vidtagna anordningarna rätt och i afsedd utsträckning användas, så torde, äfven med hänsyn till förutnämnda svårigheter, alla berättigade fordringar på god ventilation kunna uppfyllas." (Theorell 1916) 


Verkningsgrad
Verkningsgrad är ett uttryck som visar hur effektivt vi utnyttjar energin och hur effektiv en energiprocess är. Andelen energiinnehåll av bränslet som kommer huset till godo. Verkningsgraden brukar anges i % för tex oljeeldning. Med värmepumpar talar man om COP. Se även konvertering.


VV
(Tapp-)varmvatten, det varmvatten som förbrukas vid tvätt, dusch och dylikt.


VVB
Varmvattenberedare, den kan vara av olika typer och material. Förrådsberedare med stor varmvatten volym och en yttermantel med "radiatorvatten. Kamfläns- slingbatteri-beredare med liten volym varmvatten. Det värms i slingan som finns i beredaren som innehåller "radiatorvatten". Den kan även vara elektrisk då finns det "våta" elpatroner, även sköldar används (utvändig) särskilt vid aggressivt vatten. Materialen i beredaren är koppar, rostfritt eller emalj.


VVC
Varmvattencirkulation. Cirkulationsledning för vv. Nästan alltid i hyreshus, i undantagsfall i villor (långa vv ledningar).


VVS
Värme, Ventilation och Sanitet.


Värme
Energi som flödar från ett varmare område till ett svalare.


Värmebärare
En vätska, vanligtvis vatten, för transport av värme.


Värmefaktor
Värmefaktorn (COP)är ett värde som anges för att ange en värmepumps effektivitet. Värmefaktorn fås genom att dividera pumpens uteffekt med den effekt den förbrukar. Se även konvertering.


Värmekurva
En viss värmekurva ger en framledningstemperatur ( börvärdet) som skall ge värmebalans i huset. Behovet av framledningstemperatur vid viss utetemperatur (som utegivaren känner av) ger er rätt värmekurva. Se även börvärde.


Varmekälla
Den utrustning som avger värme till exempelvis en radiatorkrets. Värmekällan kan vara en värmepanna, värmepump eller värmeväxlaren i ett fjärrvärmesystem.


Värmepumpar
Det finns många olika typer. Se berg- ytjord- grundvatten- sjövärme- frånluft-
luft-luft-  luft-vatten-värmepump.


Värmepumpsfreak
En person som kollar pumpen minst 4 gånger per dag och loggar driftsdata minst 1 gång per dag. Kan alla menyer i styrdatorn utantill. Dessutom kollar han Värmepumpsforum en, oftast flera gånger varje dag. Betraktas av sin omgivning som lite kufisk då han hörs tala för sig själv i pannrummet och i vissa stunder skrocka belåtet samtidigt som han tar sig åt plånboken. Det talas i en del familjer tom om 'värmepumpsänkor'! 


Värmeväxlare
Anordning som överför värme från ett system till ett annat, utan att de värmebärande medierna blandas. Medierna hålls skilda från varandra med hjälp av två kanalsystem. Se även plattvärmeväxlare.


Värmeåtervinning ur frånluft
Minskar energianvändningen - En värmeväxlare kan återvinna upp till 90 procent av värmen i den förbrukade frånluften, i småhus dock oftast betydligt lägre verkningsgrad. Återförs normalt som förvärmd tilluft vid ftx- system. Frånluftvärmepump är också en sorts värmeåtervinning, den kan dessutom även ge varmvatten.


Värmeöverföring
Värme kan överföras från ett ställe med hög temperatur till ett annat med lägre temperatur genom ledning, konvektion eller strålning.


Watt
Förkortas W. Enheten för effekt. 1 W=1 J/s. se även effekt.


Ytjordvärmekollektor
En ytjordvärmepump hämtar sin energi från en nedgrävd slang, Ytjordvärmeslang förlägges till olika djup vid olika landsdelar. Denna lösning är prisvärd, särskilt om man har lämplig tomt och gör en del eget arbete. Tillståndspliktigt .Se även energibrunn.


Årsvärmefaktor
Värmefaktorn varierar under året, och därför bör man utgå från årsvärmefaktorn vid beräkningar av kostnader och energibehov. Årsvärmefaktor definieras som den värme värmepumpen eller tex oljepannan avger under ett år dividerat med den energi som den och övriga nödvändiga komponenter förbrukar. Årsvärmefaktorn brukar ligga på mellan 2 och 4 på värmepumpar. På oljepannor är det mycket svårt att mäta (omöjligt) man får anta ett värde. Ofta används schablonmässigt 80% årsvärmefaktor (årsmedelverkningsgrad). Se även Konvertering.


Överluft
Luft som förs till tvättstuga, wc, badrum via luftad dörrkarm eller luftad tröskel. Det kan även vara luft som förs från tex sovrum till hall/rum. För att säkerställa bra ventilation i våtrum är det bättre med luftad tröskel.